Regeringen har tillsatt en utredning för att förstå och vända det minskade barnafödandet i Sverige:
Utredningen har en informativ hemsida https://framtidmedbarn.se/
Syftet med utredningen: Analysera varför allt färre väljer att skaffa barn
- Identifiera hinder som boendesituation, psykisk hälsa, jämställdhet och livsbalans
- Undersöka hur ekonomiska incitament och reformer i andra länder påverkat nativiteten
- Föreslå åtgärder för ett mer barn- och familjevänligt samhälle
👩🔬 Utredare: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, leder arbetet. Hon får stöd av en arbetsgrupp på Socialdepartementet och en bred referensgrupp med experter inom demografi, ekonomi, psykologi och kultur.
Sammanfattning av uppdraget
En utredare ska analysera de demografiska, samhällsekonomiska och sociala effekterna av det sjunkande barnafödandet och den förändrade demografin.
Syftet med uppdraget är att identifiera hinder för högre födelsetal, ökad jämställdhet och hög sysselsättning samt föreslå åtgärder för att stärka familjebildning och därmed ett mer familjevänligt samhälle samt analysera hur det påverkar realekonomin på kort och lång sikt.
Utredaren ska samverka med myndigheter, forskningsinstitutioner och andra för sammanhanget relevanta aktörer. Till stöd för arbetet ska utredaren bistås av en referensgrupp.
- Utredaren ska till Socialdepartementet rapportera sina slutsatser i en skriftserie som även ska bidra till folkbildning och diskussion.
Uppdraget skulle slutredovisas i mitten av 2026 enligt planen när utredningen påbörjades, men utredningsuppdraget verkar förlängt till 2028.
Utredningen har tagit sig namnet Framtid med barn och en länk https://framtidmedbarn.se/om-utredningen/och två rapporter har kommit, mer info via utredningen hemsida
Rapport 2 från utredningen: https://framtidmedbarn.se/rapport/nr-2-fran-hoga-till-sjunkande-fruktsamhetstal-hur-ser-situationen-i-sverige-ut/ Det finns ingen klar förklaring till det minskande födandet. Det verkar vara en allmän tendens i världen. Det verkar slå igenom i alla grupper. Intrycket är att författaren något överdriver konsekvenserna, jämfört med SCB och Kolk som i andra sammanhang uttalat sig. Den låga fruktsamheten kan ”få genomgripande konsekvenser”. Jag håller inte med att konsekvenserna blir så genomgripande. Stora syskonskaror minskar inte så mycket så det finns skäl att skära ned oprövade flerbarnstillägg.
Läste just ”Den nakna apan” av Desmond Morris, som påverkade på 60-talet, och jag har behållit boken i drygt 50 år för att läsa om den när jag blivit gammal dvs nu. Den beskriver människan ur zoologisk synpunkt, och jämför oss med de andra 192 aparterna. Det är mycket om fortplantning och vad som hänger ihop med det och hur människan är annorlunda än alla andra varelser. Den känns förvånanande modern. På den tiden var ordet överbefolkning inte tabu. Den är ganska ordrik så jag saxar lite i texen: ”Tillstånd av överbefolkning” ”…ökade populationstätheten når en nivå när den bryter ner hela den samhälliga strukturen…sjukdomar..slåss vilt…dödligheten blir så stor att populationstätheten minskar… det har skett en katastrofal omvälvning… mönster som motverkar fortplantning ses i nytt ljus…vår art är hastigt på väg mot en sådan situation…. Lösningen att reducera födelelse talen…förhindra kvantitativ ökning…barnbegränsande metoder tillämpas ….men inte spränga den grundläggande familjeenheten…preventivmedel är något i grunden nytt… kan medföra störningar…Men alternativet om en begrånsning av födelsetalen inte genomförs är mer avskräckande… Vi har lärt oss att hejda döden.. nu måste vi lära oss att motverka följderna genom att hejda barnafödandet…tvugna att ändra våra sexuella vanor…om vi gör det kommer det inte att bero på att de var misslyckade utan att de var alltför lyckade”
Tycker det mer än femtio år gamla budskapet är bra och det är synd att det inte fått genomslag i världen efter mer än ett halvsekel, när det kanske är för sent. Och svenska regereringen söker motverka! Visst kan nödvändigheten att behålla familjebanden och om det går diskuteras men faktum är att de inte tycks försvagas nämvärt av färre barn.
Media rapporterade efter en pressträff när utredningen Framtidmedbarn 251217 överlämnade sin första rapport till SocialministerJakob Forssmed ”En förändrad demografi är inte bara ett avlägset framtidsscenario, det händer här och nu.” (SvD); ”I värsta fall kan vi hamna i ett scenario där befolkningen minskar med fyra miljoner(fram till år 2100)” (GP); ”Lågt barnafödande hotar välfärden” (DN).
Påpekande:I det värsta scenariot med befolkningsminskning beror bara hälften på lågt födande, den andra halvan är minskad migration.
Utredningstiden verkar förlängas till 2028, så det svenska folket kommer att underhållas med liknande utspel från regeringen några år till.
Den myndighet som har statens uppdrag att prognostisera Sveriges demografiska förändringar är SCB (Statistiska Central Byrån). Utredningens scenario skiljer sig radikalt från SCBs huvudprojektion för befolkningsutvecklingen till 2070 jämfört med 2023. Enligt den ska antalet födda/år stiga med 15000 och befolkningen ökar med 1.3 miljoner. Detverkar mycket oklokt att det vidtas åtgärder med motiv att öka födandet när SCB i sin huvudprojektion inte förutspår minskat antal födda och minskad befolkning. Det finns skäl för staten att beakta befolkningens påverkan av miljö, resursförbrukning och natur på ett sådant sätt att den prognostiserade framtida befolkningen och födandet blir mindre än vad en ren framskrivning av dagens tendenser ger. Det föreligger så stora osäkerheter om framtida utveckling så att det inte är meningsfullt att – som utredningen gör – försöka grunda slutsatser på ett scenario som sträcker sig mer än ett halvsekel framåt.Jag tror att de stora dagstidningarna delar min uppfattning om osäkerheten i utredningens påståenden. De begränsar sina artiklar till regeringens pressmeddelandes formuleringar utan att skriva egna artiklar med anledning av utredningens rapport.
Utredningen har en hemsida https://framtidmedbarn.se/ som redan den är starkt partisk. Det verkar av utredningsnamnet att dömma inte gälla att utreda varför kvinnor inte föder barn utan hur man skall få dem att föda fler barn.
Om utredningen https://framtidmedbarn.se/om-utredningen/ det ser ju bra ut men röster för att det är tveksamt om födandet skall öka eller att ekonomiskt stöd är kostnadseffektivt kommer nog inte att märkas i rapporterna. Men nog motverkar det mig som i de ännu ej föddas intresse önskar lågt födande.
Nu kom första rapporten https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/ett-minskat-barnafodande–forsta-delredovisningen-presenterad/
När utredningen tillsattes så trodde jag inte utredningen skulle utvecklas till en propagandamaskin för ökat födande som den nu visat sig vara med sin första rapport. Den rubriceras ”Den tysta krisen”:
Rapporter pressmeddelande https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2025/12/ett-minskat-barnafodande–forsta-delredovisningen-presenterad/ Pressmeddelandet är från regeringen vilket visar stödet från regeringen. Jag tycker inte ”krisen” är särskilt tyst.
Nr-1-Den-tysta-krisen.pdf Läsbar länk finns både i pressmeddelandet och i hemsidan. Rapporten är säkert huvudsakligen utförd av den person socialdepartementet tillsatt för att arbeta åt utredningen.
Det finns en reserapport från Sydkorea, det land är födandet minskat mest drastiskt i världen. Korea har likheter med Sverige och är varken fattigt eller odemokratiskt. Där nämns inte att initiativet för få barn togs av regeringen med stöd från befolkningen och som diskuterad åtgärd bara att öka pensionsåldern vilket sägs väcka protester men både i Korea och Sverige kan motiveras med det förbättrade hälsotillståndet hos pensionärerna. Ett argument som har reell innebörd i Koreas situation att fler barn bör födas – men knappast Sverige – är att krigsmakten måste styrkas och därför behövs ökat födande.
En en demograf uttalar sig för Göteborgsposten
Martin Kolk är demograf och docent vid Stockholms universitet och förklarar att det är svårt att veta vad som ligger bakom det låga barnafödandet.
– Jag tror att det handlar om ett skifte i hur folk ser på livet. Det är sådana saker som är svårt att ge några slutgiltiga vetenskapliga svar på.
Han anser att det råder lite väl mycket panik kring befolkningsfrågan just nu.
– När vi pratar om de här negativa konsekvenserna kring en åldrande befolkning så finns det länder som har svåra demografiska utmaningar, som i Sydeuropa och Östasien. Men det är inte riktigt den utvecklingen vi ser här, säger han.
Sverige är tvärtom ett av länderna i Europa med bäst åldersfördelning, menar Martin Kolk.
– Och som har minst skäl till oro i de här frågorna.
Samtidigt kan det komma att förändras. Barnafödandet i Sverige har successivt gått nedåt sedan 2010, men det är inte tillräckligt länge för att bli oroad över konsekvenserna, anser Martin Kolk.
– Det kanske är så att Sverige är på väg mot ett skifte där vi verkligen går mot ett mycket lägre barnafödande. Men än så länge finns inte mycket som tyder på det.
Han ser i stället flera potentiellt positiva effekter av ett lågt barnafödande. Bland annat bostadsbristen.
– Ur ett svenskt perspektiv och i synnerhet i storstadsregionerna så är problemen som har uppstått de senaste decennierna i stället kopplade till en snabb urbanisering där vi fått bostadsbrist, men också kapacitetsbrist i kollektivtrafiken och på vägar. Många av de samhällsutmaningarna skulle ju minska med en sjunkande befolkning.
Men det finns fler potentiellt positiva effekter. Bland annat för klimatet.
– Det finns ett linjärt samband mellan hur många människor som finns i världen och hur mycket resurser vi utnyttjar. Det är resurserna vi utnyttjar som får negativa miljökonsekvenser, till exempel genom växthusgasutsläpp, säger Martin Kolk.
Störst effekt på klimatet kan det få om det är invånarna i höginkomstländer som minskar.
– En mindre befolkning gör att de miljöutmaningarna vi ser blir lite mindre allvarliga. Det gäller i synnerhet om befolkningen skulle minska i höginkomstländer där vi har störst miljöpåverkan.
Martin Kolk berättar att jordens befolkning trots det låga barnafödandet beräknas öka i omkring 50 år till – och menar att vi inte alls behöver oroa oss för Sveriges befolkningsmängd.
– I länder som Sverige där barnafödandet bara är måttligt lågt och där åldersfördelningen inte är så skev, i kombination med att det finns vissa positiva effekter, tycker jag personligen att det finns väldigt liten anledning till oro just nu.
https://etidning.gp.se/p/goteborgs-posten/2025-11-25/a/experten-det-finns-valdigt-liten-anledning-till-oro/105/2046584/67701950
Jag har kontaktat utredaren asa.hansson@nek.lu.se. Emailen funkar och besvarades, men någon reaktion på min förfrågan om hur samverkan med utredningen då kompetensen hos det olika nätverk och bloggar som diskuterar befolkningsfrågan utnyttjas fick jag inte.
Jag ogillar att ytterligare medel och resurser skall överföras från de som inte har barn till de som har barn. Jag ser bara fördelar om Sverige antalet födda per kvinna inte överstiger 1.5 och gärna sjunker till 1.2 de närmaste decennierna. Det gagnar människorna i Sverige och världen av ekonomiska och miljömässiga skäl om det föds ganska få barn i Sverige och befolkningen minskar. Jag ser tillräckligt med barngrupper och barnfamiljer för att inte tycka det blir alltför skevt samhälle med lågt födande.
Jag stöder förstås att vidta åtgärder som inte drabbar de äldre ekonomiskt för att göra det trevligare för barnfamiljer, precis som jag välkomnar åtgärder för att göra livet trevligare för oss alla inklusiva specifika grupper, Jag anser det mycket osannolikt befolkningutvecklingen kan bli hållbar om inte födandet ytterligare reduceras i närtid, men framtiden är ju oförutsebar…
Tittade på hur regeringsuppdraget reflekterades i största dagstidningarnas betraktelser och lite grand i mindre
Inget entydigt stöd för åtgärder att höja nativiteten även om huvuddelen av inläggen lutar åt det hållet. Många av de artiklar som stödjer ökat barnafödande framför argument som jag inte tror på.
Några relevanta artiklar
(2025) Lennart Olsen: Få nyfödda barn kan vara det bästa som hänt oss DN Debatt, 2025-07-10 https://www.dn.se/debatt/fa-nyfodda-barn-kan-vara-det-basta-som-hant-oss/
20250717 SvD Ledare Det låga barnafödandet,John Norell
20250717 SvD Ylva Hallberg: Forskaren: Inget problem med färre barn
https://www.svd.se/a/4BpQ96/forskaren-inget-problem-med-farre-barn
20250714 GP Fria ord https://www.gp.se/fria-ord/ironiskt-nog-har-barnbidraget-skapat-mer-ojamlikhet.3a594d36-229a-43ed-95dc-4da9ec788a3a
https://www.gp.se/debatt/en-minskande-befolkning-ar-det-enda-hallbara-alternativet.d61312ce-f1d7-4b13-8f26-ac74cc29cdec
20250717 GP Debatt. Anders B. Johnsson: En minskande befolkning är det enda hållbara alternativet.
20250715 SvD Marit Furn: Måste kvinnor föda barn på ackord? https://www.svd.se/a/kwnv4v/ska-kvinnor-foda-barn-pa-ackord
20250714 SvD Björn Lundberg: Samhället blir ödsligt när barnen försvinner.
https://www.svd.se/a/VzJkkl/laga-fodslotal-dyster-framtid-nar-barnen-blir-farre
0250712 GP För att öka barnafödandet måste vi tänka bredare än bara familjepolitik
https://www.gp.se/debatt/for-att-oka-barnafodandet-maste-vi-tanka-bredare-an-bara-familjepolitik.5fe16df9-7d2d-404e-a230-f45f2df03a1a
https://www.gp.se/fria-ord/ironiskt-nog-har-barnbidraget-skapat-mer-ojamlikhet.3a594d36-229a-43ed-95dc-4da9ec788a3a
20250721 SvD Ledare John Norell: Fler barn – för klimatets skull
https://www.svd.se/a/8q44eE/fler-barn-for-klimatets-skull
https://www.svd.se/a/AvK1bA/babygatan-i-danderyd-valdigt-omskakande
Gåtan i Danderyd: ”Väldigt omskakande”
Regeringen har tillsatt en utredning sommaren 2025 Syftet med utredningen:
Analysera varför allt färre väljer att skaffa barn
Identifiera hinder som boendesituation, psykisk hälsa, jämställdhet och livsbalans
Undersöka hur ekonomiska incitament och reformer i andra länder påverkat nativiteten
Föreslå åtgärder för ett mer barn- och familjevänligt samhälle
👩🔬 Utredare: Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, leder arbetet. Hon får stöd av en arbetsgrupp på Socialdepartementet och en bred referensgrupp med experter inom demografi, ekonomi, psykologi och kultur.
📉 Regeringen är särskilt oroad över att varje ny generation riskerar bli 30 % mindre än den föregående, vilket kan få stora konsekvenser för arbetskraft, skatteintäkter och välfärd.
– Det här handlar om Sveriges befolkningsutveckling och därmed om samhällets fortbestånd – om barn, föräldraskap och om själva livet. Med den här utredningen vill vi skapa ökad kunskap och stärka förutsättningarna för ett barn- och familjevänligt samhälle, säger socialminister Jakob Forssmed.
Regeringskansliet utser Åsa Hansson, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, till utredare med uppdrag att föreslå åtgärder för en hållbar befolkningsutveckling och ett mer familjevänligt samhälle. Till sin hjälp kommer hon ha en arbetsgrupp lokaliserad på Socialdepartementet för att bistå henne i arbetet. En referensgrupp kommer knytas till utredningsarbetet. Denna grupp består av:
Bakgrunden till att utredningen tillsätts är att antalet födda barn per kvinna i Sverige har sjunkit till 1,43 år 2024, den lägsta nivån sedan mätningarna började år 1751. En sådan utveckling leder på sikt till en krympande befolkning och stora utmaningar för välfärden och ekonomin.
Utredaren ska analysera demografiska trender och identifiera faktorer som påverkar nativiteten, såsom boendesituation, psykisk hälsa, digitalisering, jämställdhet, utbildningsnivåer och synen på föräldraskap. Den ska också undersöka hur ekonomiska incitament och reformer i andra länder kan bidra till att öka barnafödandet i Sverige.
Ett särskilt fokus ligger på att utvärdera hur dagens system påverkar möjligheten att kombinera familjeliv med arbete och studier, samt hur det obetalda hemarbetet fördelas mellan kvinnor och män. Utredningen ska även analysera hur en hållbar befolkningsutveckling påverkar realekonomin på kort och lång sikt.
Utredaren ska samverka med myndigheter, forskningsinstitutioner och andra relevanta aktörer, och resultaten kommer att presenteras i en skriftserie som även ska bidra till folkbildning och samhällsdebatt.
https://www.regeringen.se/debattartiklar/2025/07/ta-bort-hinder-for-okat-barnafodande
Ta bort hinder för ökat barnafödande
Publicerad 01 juli 2025
_____________________________________________________________________________________________
Debattartikel av socialminister Jakob Forssmed, finansminister Elisabeth Svantesson och jämställdhetsminister Nina Larsson, Dagens Industri, den 1 juli 2025.
Politikens roll är inte att tala om för familjer hur de ska se ut eller hur de ska agera. Men politiken har absolut en roll i att minska eller ta bort de eventuella hinder som finns. Därför tillsätter regeringen nu en utredning för att förstå orsakerna till ett minskat barnafödande och hur hinder för att bilda familj kan tas bort, skriver Jakob Forssmed, socialminister (KD), Elisabeth Svantesson, finansminister (M) och Nina Larsson, jämställdhetsminister (L).
Det föds allt färre barn i Sverige. Förra året uppmättes det lägsta antalet födda barn per kvinna, 1,43 barn, som någonsin uppmätts. Om utvecklingen kvarstår, skulle det innebära att varje kommande generation blir cirka en tredjedel mindre än föräldragenerationen. Det påverkar hela vårt samhälle – ekonomiskt, socialt och kulturellt. Därför tillsätter regeringen nu en utredning för att förstå orsakerna till ett minskat barnafödande och hur hinder för att bilda familj kan tas bort.
När och hur människor väljer, och har möjlighet, att bli förälder är en högst personlig fråga. I den ryms ett oändligt antal berättelser och livsöden. Där finns solskenshistorier och villkorslös kärlek, men där finns också livslånga sorger och förhoppningar som går i kras.
Och där finns även berättelser om att vilja leva utan barn. Politikens roll är inte att tala om för familjer hur de ska se ut eller hur de ska agera. Men politiken har absolut en roll i att minska eller ta bort de eventuella hinder som finns, så att alla de som vill bilda familj eller som vill få ett till syskon kan känna sig trygga i beslutet att göra det.
Utvecklingen med sjunkande födelsetal är inte unik för Sverige, utan ser likadan ut i hela Norden och i världens största ekonomier. Det påverkar i stort sett alla samhällets dimensioner. Inte minst har det betydande effekter för den svenska ekonomin och på sikt vår välfärdsmodell. Medan barnafödandet tidigare rört sig med konjunkturcykeln, verkar detta samband nu ha brutits. Samtidigt lever vi i en tid av geopolitisk osäkerhet, klimatförändringar och krig. En av fyra svenskar upplever att livet saknar mening, och ännu fler känner så bland unga.
För att förstå den här utvecklingen behöver vi göra mer – och vi behöver ta oss an uppgiften med såväl nyfikenhet som respekt inför det personliga valet. Utredaren ska därför bland annat undersöka kopplingen mellan låga födelsetal och faktorer som ekonomi, boende, jämställdhet och psykisk hälsa, samt hur synen på föräldraskap, graviditet och förlossning påverkar födslotalen. En annan viktig fråga som behöver undersökas är vilken roll den omfattande utvecklingen av digital teknik, som i grunden omgestaltat vårt samhälle, har spelat. Utredaren ska också föreslå åtgärder för att förbättra förutsättningarna för att bilda familj – för dem som vill. Det kan till exempel handla om hur möjligheterna att kombinera arbete och föräldraskap ser ut genom olika perioder i livet.
Samtidigt vet vi att det finns många praktiska förutsättningar som kan påverka människors vilja och möjlighet att sätta barn till världen. Regeringen arbetar därför brett för att vardagspusslet ska vara möjligt att lägga för alla familjer.
Genom att dubblera antalet dubbeldagar har föräldraförsäkringen blivit mer flexibel. En stabil och trygg förskola är också för många föräldrar avgörande för att vardagen ska fungera. Därför har vi gjort satsningar på mindre barngrupper och utreder ett tak för barngruppernas storlek. Vi satsar också på fler föräldrastödsprogram, för att vi vet att det kan vara tufft att vara förälder och att många föräldrar behöver stöd i den viktiga insatsen att uppfostra nästa generation.
Länge har kvinnors hälsa och sjukdomar inte fått tillräcklig uppmärksamhet. Därför har vi inrättat ett särskilt forskningsprogram för detta. Vi stärker också förlossningsvården och arbetar för att kedjan mellan mödravård, förlossningsvård och eftervård ska hålla ihop så att ingen kvinna ska behöva känna rädsla inför sin graviditet eller sin förlossning.
Barn behöver en trygg närmiljö att växa upp i. Dagens barn har mindre rörelsefrihet runt hemmet än tidigare generationer, där de i betydligt lägre utsträckning får gå till lekplatser själva eller åka buss på egen hand. Regeringen fortsätter att trycka tillbaka den grova kriminalitet som alltför länge tillåtits sprida otrygghet på gator och torg. Vi vet också att många vill ha möjlighet att bo i småhus under åren med barn, och därför har vi tillsatt en egnahemskommissionär som ska stimulera kommunerna att planera för mer husbyggande.
Men vi behöver också göra mer än att skapa praktiska förutsättningar för fler att vilja och kunna bilda familj. Många unga mår också dåligt, och långt fler än tidigare söker hjälp hos psykiatrin – det gäller såväl barn som unga vuxna. Regeringen har tagit fram strategier och genomfört stora satsningar på minskad ensamhet och för ökad psykisk hälsa. Vi har utrett hur existentiell hälsa kan ta större plats i folkhälsoarbetet och det offentliga samtalet, och vi stödjer också civilsamhället som erbjuder gemenskaper där människor ges möjlighet att hitta sammanhang och framtidshopp.
Vi behöver skapa ett samhälle för fler barn och familjer, där unga människor känner hopp och framtidstro – och ges goda förutsättningar att vilja bidra till att föra livet vidare.
Jakob Forssmed, socialminister (KD)
Elisabeth Svantesson, finansminister (M)
Nina Larsson, jämställdhetsminister (L)
I utredningsuppdraget står:
uppdrag-att-foresla-atgarder-for-en-hallbar-befolkningsutveckling-och-ett-mer-familjevanligt-samhalle-s202501311.pdf
Sammanfattning av uppdraget
En utredare ska analysera de demografiska, samhällsekonomiska och sociala effekterna av det sjunkande barnafödandet och den förändrade demografin.
Syftet med uppdraget är att identifiera hinder för högre födelsetal, ökad jämställdhet och hög sysselsättning samt föreslå åtgärder för att stärka familjebildning och därmed ett mer familjevänligt samhälle samt analysera hur det påverkar realekonomin på kort och lång sikt.
Utredaren ska bland annat:
analysera demografiska data och trender samt beräkna och bedöma effekten av den förändrade nativiteten på svensk realekonomi och samhälle på kort och lång sikt,
redogöra för konsekvenserna av låga födelsetal om ingen åtgärd vidtas, det aktuella problemets omfattning och vilken förändring som bör uppnås,
identifiera socioekonomiska, kulturella, hälsomässiga och politiska faktorer som påverkar nativiteten och därmed befolkningsutvecklingen,
undersöka hur boendesituationen påverkar nativiteten,
undersöka hur digital teknik påverkat parbildning, familjebildning och nativitet,
undersöka varför barnafödandet fallit,
undersöka hur man med monetära medel och ekonomiska incitament kan stimulera till barnafödande,
utvärdera befintliga åtgärder och system i Sverige som bidrar till ett familjevänligt samhälle,
identifiera goda exempel på reformer i andra länder som bidragit till en mer hållbar befolkningsutveckling,
undersöka hur bl.a. fördelningen av inkomster har påverkat möjligheten till familjebildning och barn för unga vuxna,
analysera och presentera hur en hållbar befolkningsökning bidrar till ekonomisk tillväxt,
föreslå åtgärder och alternativ för att öka förutsättningarna för
familjebildning, och möjligheter till att kombinera familj, en jämn
fördelning av det obetalda hemarbetet, barn och andra livsmål såsom förvärvsarbete och studier, och vid behov lämna nödvändiga författningsförslag.
Utredaren får inte lämna författningsförslag gällande socialförsäkringen.
Konsekvensbeskrivningar
Utredaren ska redovisa en konsekvensutredning för de förslag som lämnas på sätt som överensstämmer med förordningen (2024:183) om konsekvens utredningar. Utredningen ska särskilt innehålla en beskrivning och beräkning av förslagens effekter på företags kostnader och konkurrenskraft samt
effekterna för jämställdheten mellan kvinnor och män. Vidare ska utredningen innehålla en beskrivning av hur och när konsekvenserna av förslagen kan utvärderas samt effekten på antalet barn och för barn. Om förslagen medför kostnadsökningar för staten, kommuner eller regioner, ska
utredaren föreslå en finansiering.
Kontakter och redovisning av uppdraget
Utredaren ska samverka med myndigheter, forskningsinstitutioner och andra för sammanhanget relevanta aktörer. Till stöd för arbetet ska utredaren bistås av en referensgrupp. Utredaren ska hålla sig informerad om och
beakta relevant arbete som pågår inom Regeringskansliet och
utredningsväsendet.
Utredaren ska till Socialdepartementet rapportera sina
slutsatser i en skriftserie som även ska bidra till folkbildning och diskussion.
Slutredovisningen ska baseras på skriftserien.
Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2026.